En man blir ledsagad av en kvinna i gatumiljö.

Examensarbete om ledsagarservice enligt LSS med rättsfallsstudie

– förvaltningsrätterna försöker, men kammarrätterna envisas med att hänvisa till RÅ 1999 ref. 54

I ingressen nämnda fall från 99 anges som skäl för att behovsprövningen enligt kriterierna för personkrets 3 bara omfattar förmågan att genomföra toalettbesök och andra personvårdande sysslor i hemmet.

I inlägget presenteras kortfattat ett examensarbete från juridiska fakulteten i Lund höstterminen 2016 om ledsagarservice enligt LSS, med särskilt fokus på gravt synskadades möjligheter och rättigheter. Avgörandena som ingår i arbetets rättsfallsstudie presenteras statistiskt/summariskt i syfte att visa hur många gynnande förvaltningsbeslut som sedan har ändrats av en strängare kammarrätt. Sist återges valda stycken av författarens slutsatser. 

Den intresserade hittar hela uppsatsen här.

Examensarbetet är en D-uppsats, dvs. en hel termins arbete och innehåller framförallt en rättsfallsstudie med intressanta slutsatser om vad som spelar roll när kammarrätterna avgör om personer med grav synnedsättning tillhör personkrets 3. De 11 kammarrättsdomar som presenteras i studien och hur de olika instanserna har dömt presenteras nedan enligt examensarbetets innehållsförteckning (av flera skäl utan målnummer), samt med de fingerade namn som författaren har valt; Kent och Charlotte;

  • 3.2.4 – FvR ansåg inte- medan KamR ansåg att Charlotte hörde till personkrets 3.
  • 3.2.5 – LänsR ansåg inte- medan KamR ansåg att Kent hörde till personkrets
  • 3.2.6 – Både FvR och KamR ansåg att Charlotte tillhörde personkrets
  • 3.2.7 – FvR ansåg inte- medan KamR ansåg att Charlotte tillhörde personkrets
  • 3.2.8 – Varken FvR eller KamR ansåg att Charlotte tillhörde personkrets
  • 3.2.9 – Varken FvR eller KamR ansåg att Charlotte tillhörde personkrets
  • 3.2.10 – Varken FvR eller KamR ansåg att Charlotte tillhörde personkrets
  • 3.2.11 – Varken FvR eller KamR ansåg att Charlotte tillhörde personkrets
  • 3.2.12 – FvR ansåg- medan KamR inte ansåg att Charlotte tillhörde personkrets
  • 3.2.13 – FvR ansåg- medan KamR inte ansåg att Charlotte tillhörde personkrets
  • 3.2.14 – FvR ansåg- medan KamR inte ansåg att Charlotte tillhörde personkrets 3.

Av undersökningen framgår inte exakt hur många gånger och i vilket sammanhang som kammarrätterna har refererat till RÅ 1999 ref. 54. Den som läser kammarrättsdomarna finner emellertid att hänvisningar till RÅ 1999 ref. 54 huvudsakligen har gjorts i avgöranden där det också framgår att kammarrättens avslag, beror på att den sökande anses klara av att genomföra toalettbesök och andra personvårdande sysslor i hemmet. Ett strålande undantag är dom nr 3.2.7, där hänvisning görs, dock bara för att understryka att samtliga rekvisit för personkrets 3 måste vara uppfyllda. Jag vill uppmana till läsning av examensarbetet, eller ännu hellre domen i fråga, eftersom domskälen även fokuserar på svårigheter utanför hemmet, precis som det var tänkt för LSS och ledsagarservice från början.

Några av författarens mest intressanta slutsatser av rättsfallsstudie framträder enligt min mening bäst i följande stycken;

”Det domstolarna bedömer mest är huruvida funktionshindret förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Ibland bedöms även frågan om huruvida funktionshindret är stort, men båda dessa delar innefattar samma bedömningsgrunder. Det viktiga är huruvida personen kan ta hand om sin hygien, städa i hemmet, sköta om mathållningen, kommunicera, klädsel- och förflyttningsförmågan. Trots att hjälp med förflyttningen oftast är det människor vill ha när de ansöker om ledsagarservice är det inte det viktigaste i bedömningen av domstolen. Fall där förflyttning på egen hand utomhus i princip har varit omöjligt har inte gjort att den enskilde anses tillhöra personkretsen.”

\—\

”En kombination av skador kan göra det lättare för en person med grav synskada att ansöka om LSS-insatser, då dessa kan medföra betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Dock så har det visat sig i praxis att dövblindhet i sig inte är tillräckligt89 och inte heller kombinationen att vara rullstolsbunden, att ha synskador och att ha ledgångsreumatism90. Att ha en kombination av problem med domningar, balansproblem, en benägenhet att få infektioner, ryggproblem och dammallergier är inte heller tillräckligt för att personen ska anses ha betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. 91 Däremot kan allvarliga päls- och matallergier i kombination med en grav synskada göra att den enskilde sammantaget anses ha betydande svårigheter i den dagliga livsföringen.92 Alltså går det inte att säga att endast för att den enskilde har flera problem har denne rätt till LSS:s insatser, utan det krävs att domstolen bedömer den enskilde ha betydande svårigheter på grund av funktionshindret.”

\—\

”Intyg som bifogas av den enskilde kan påverka bedömningen i den mån det går att bevisa att den enskilde har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Det krävs dock ett stort antal intyg som alla tyder på betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Ett bifogat intyg har i flera rättsfall inte påverkat domstolens bedömning i så stor mån att den enskilde har ansetts tillhöra personkretsen.93 Endast i ett fall har domstolen bedömt att med stöd av de intyg som den enskilde har bifogat att det var bevisat att den enskilde har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. 94 Vad som specifikt talade för den enskilde i dessa intyg går inte att urskilja i domskälen.”

 

 

Text: Dennis Ivarsson