Närmare porträttbild av Dennis, samma klädsel

Projektledarporträtt

Ett undantag från bloggens inlägg om juridik och andra LSS-relaterade fakta - kontrasten mellan att vara en kompetent person och att ändå vara i stort behov av ledsagning

Dennis Ivarsson är 29 år och har varit yrkesverksam som biträdande jurist på advokatbyrå sedan 2014 samt tingsmeritering 2015-2016. 

Dennis har levt med en grav synnedsättning sedan födseln som medför att han endast ser cirka 3 procent. Eftersom han gillar att utöva idrott har han bland annat sprungit Lidingöloppet och kört Vasaloppet, själv. Det fungerar - säger han - därför att det alltid finns någon annan deltagare att ta rygg på cirka en meter framför. Vid enstaka tillfällen då det inte har funnits någon framför, har Dennis landat i terrängen och slagit sig ganska allvarligt. 

Dennis menar att idrottsprestationerna står i stor kontrast till å andra sidan den osjälvständighet i vardagen som blir följden av hans grava synnedsättning. Nämligen det stora behov av hjälp som ingen "seende" person kan vara medveten om, eller som det i vart fall kan ta lång tid att ta till sig och acceptera, logiskt.
Trots att Dennis förmår springa Lidingöloppept på 2,38, kan han exempelvis inte ta sallad själv på restaurang, hitta till närmaste toalett eller hitta någon ledig plats på bussen utan att riskera att sätta sig i knäet på någon intet ont anande medresenär. Därför behöver personer med grav synnedsättning ledsagning.

Dennis menar att det som inte syns är ett problem. Allmänheten ser personer med vita käppar eller ledarhundar som går sin hårt intränade runda på stan eller i ute naturen. Vad som inte syns är att endast väldigt få av dessa personer beviljas ledsagning enligt LSS av sin hemkommun, så att de kan göra annat än att leva på rutin.
Detta vill rättighetsprojektet förändra!