En man blir ledsagad av en kvinna i gatumiljö.

Utjämningssystemet för LSS

- till fördel för ledsagarservice enligt LSS istället för SoL?

I inlägget redovisas grunderna för utjämningssystemet för kommunernas LSS-kostnader enligt lag och förordning. Därefter följer lite statistik som visar hur systemet tillämpas- och dess resultat i praktiken.

När LSS och dess insatser har diskuterats de senaste åren har jag fått känslan av att det mest handlar om klagolåt över stora kostnader för kommunerna, samt hur allvarliga olika former av funktionsnedsättningar måste vara för att en enskild person ska ha rätt till LSS. Hur det kommer sig att exempelvis Laholms kommun har kunnat räkna fram att fri ledsagning inom rimlighetens gränser i praktiken inte blir mer kostsam jämfört med en mycket restriktiv hållning, har enligt min mening diskuterats alldeles för lite.

Därför ställer jag mig frågan hur kostnadseffektiv LSS-lagen är, jämfört med de kostnader som uppstår när personer med synnedsättning som inte beviljas ledsagning enligt LSS-lagen, måste ha andra former av stöd istället. En del av svaret på denna fråga utgörs enligt min mening av det särskilt lagstadgade kommunala utjämningssystemet för LSS-kostnader, som i vart fall är intressant att belysa. Systemet är komplext och bygger på faktorer som kan påverkas i olika grad av varje enskild kommun, därför följer nu ett par översiktliga sammanfattningar från olika myndigheters hemsidor. Därefter ett par paragrafer ur lagtexten som ger en teoretisk förståelse för systemets grunder.

SKL:s hemsida anges att utjämningssystemen syftar till att ”garantera alla kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Detta oavsett strukturella förhållanden som befolkningens sammansättning och möjlighet att ge välfärd till invånarna”. På hemsidan specifikt för detta utjämningssystem anges att ”eftersom kostnaderna för kommunernas LSS-verksamhet är väldigt ojämnt fördelade finns ett separat utjämningssystem för denna verksamhet. Anledningen att det inte ingår som en delmodell i det kommunalekonomiska utjämningssystemet är att man inte kunnat hitta opåverkbara faktorer som samvarierar med kostnader för LSS. Därför ligger det i ett separat system men syftet är detsamma. Även i utformningen är utjämningssystemet för LSS likartat med kostnadsutjämningen för övriga kärnverksamheter; beräkningen utgår från en standardkostnad som korrigeras med ett personalkostnadsindex.” På SCB:s hemsida finns en mer utförlig beskrivning av utjämningssystemet för LSS mellan kommuner att ladda ner i PDF-format, samt en tillhörande Excel-fil med räkneexempel. Statistik publicerad 2018 över fördelning av LSS-insatser kan laddas ner från Socialstyrelsens hemsida.

____________________

 Lag (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade

Inledande bestämmelse

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och bestämmelserna i socialförsäkringsbalken om assistansersättning. Lag (2010:1303).

Beräkning av bidrag och avgifter

2 §

För varje kommun beräknas en standardkostnad för

  1. insatser enligt 9 § 2–8 och 10 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
  2. bostad med särskild service för vuxna, och
  3. den ersättning varje kommun betalar till Försäkringskassan enligt 51 kap. 22 och 23 §§ socialförsäkringsbalken.

Om en person har beviljats både insatsen biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans och insatsen bostad med särskild service för vuxna, ska endast sistnämnda insats ingå i beräkningen.

Med standardkostnad avses en för varje kommun beräknad teoretisk kostnad för de insatser och den ersättning som anges i första stycket. Lag (2010:1303).

3 §

En kommun vars standardkostnad per invånare överstiger den för landet genomsnittliga standardkostnaden per invånare har rätt till ett bidrag som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med antalet invånare i kommunen den 1 november året före det år bidraget ska lämnas (utjämningsåret).

En kommun vars standardkostnad per invånare understiger den för landet genomsnittliga standardkostnaden per invånare ska betala en avgift som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med antalet invånare i kommunen den 1 november året före utjämningsåret.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om beräkningen av bidraget och avgiften.

Förordning (2008:776) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade

Allmänna bestämmelser

1 §

Statistiska centralbyrån ska varje utjämningsår för varje kommun beräkna

  1. standardkostnad enligt 2 § lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade, och utjämningsbidrag och
  2. utjämningsavgift enligt 3 § lagen om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade.

Om summan av samtliga bidrag inte motsvarar summan av samtliga avgifter för kommunerna, ska en nivåjustering göras som motsvarar skillnaden. För samtliga kommuner görs ett avdrag eller tillägg med ett enhetligt belopp per invånare, som beräknas så att summan av avgifterna motsvarar summan av bidragen.

Beräkning av standardkostnad

4 §

En kommuns standardkostnad ska beräknas enligt följande. Antalet personer i kommunen med verkställda beslut om insatser enligt 9 § 2–8 och 10 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 samma lag samt antalet personer som beviljats personlig assistans enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, multipliceras med den enligt 5 § beräknade genomsnittliga kostnaden per insats i landet, varefter produkterna summeras. För personer i kommunen med verkställda beslut avseende både insatsen personlig assistans enligt 9 § 2 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 samma lag, ska endast kostnaden för den sistnämnda insatsen ingå i beräkningen. Till summan adderas kommunens ersättning till Försäkringskassan enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken enligt räkenskapssammandraget.

Den enligt första stycket beräknade kostnaden multipliceras med det personalkostnadsindex som beräknats enligt 6 §. Produkten multipliceras med nettoprisindex och en korrigeringsfaktor. Den erhållna produkten divideras slutligen med antalet invånare i kommunen, varvid kommunens standardkostnad är beräknad. F (2010:1338).

5 §

Den genomsnittliga kostnaden per insats enligt 4 § ska beräknas enligt följande.

Genomsnittskostnaden för daglig verksamhet framgår direkt av räkenskapssammandraget och mikrostatistiken. De övriga insatserna beräknas utifrån skattningar baserade på kostnader för bostad med särskild service, personlig assistans och övriga insatser, vilka också framgår av räkenskapssammandraget.

Beträffande boende enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska följande gälla. Genomsnittskostnaden för bostad med särskild service för vuxna ska utgöra ett riktvärde för övriga boendeformer. Bostad med särskild service för barn och ungdomar ska motsvara 125 procent och barn i familjehem 45 procent av riktvärdet.

Genomsnittskostnaden för personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ska utgöra ett riktvärde för personlig assistans enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken. Personlig assistans enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken ska motsvara 50 procent av riktvärdet.

För övriga insatser ska följande gälla. Genomsnittskostnaden för insatsen korttidsvistelse ska utgöra ett riktvärde för följande insatser. Korttidstillsyn ska motsvara 55 procent, avlösarservice 25 procent, ledsagarservice 25 procent och kontaktperson 10 procent av riktvärdet.

Den genomsnittliga kostnaden per insats ska uppdateras årligen. F (2010:1338).

____________________

Slutligen redovisas nu en godtycklig sammanställning från den senast publicerade statistiken som visar hur det förhåller sig med antalet beviljade beslut om ledsagarservice i totalt 42 kommuner. Kommunerna är utvalda utifrån de 14 som vid tillfället hade flest- respektive minst antal verkställda beslut om ledsagarservice, samt 14 spännande kommuner någonstans i mitten av skalan, däribland Laholms kommun. Listan är sorterad efter stigande antal kommuninvånare. Kolumnen med antalet verkställda beslut om ledsagarservice enligt LSS har rätt och slätt döpts till ”Antal LSS-beslut”. Sista kolumnen ”Efter utjämning” visar helt enkelt hur mycket kommunen har fått i bidrag- eller avgift per kommuninvånare från utjämningssystemet för LSS, vilket inkluderar alla kommunernas insatser enligt LSS, som av utymmesskäl inte tagits med i denna tabell. 

Kommuner Antal LSS-beslut Antal kommuninvånare Andel kommuninvånare i % som har LSS-beslut Efter utjämning
Överkalix 4 3 317 0,121% 1745
Laxå 4 5 645 0,071% 1091
Vansbro 4 6 802 0,059% -1890
Torsås 4 7 113 0,056% -409
Mullsjö 4 7 345 0,054% -562
Vännäs 4 8 780 0,046% 3377
Hjo 4 9 148 0,044% -124
Älvkarleby 4 9 418 0,042% -1834
Hofors 4 9 615 0,042% 1873
Forshaga 4 11 506 0,035% 886
Tranemo 4 11 859 0,034% 318
Bjuv 4 15 461 0,026% -1690
Leksand 4 15 753 0,025% -1537
Laholm 55 25 287 0,218% 38
Köping 4 26 194 0,015% 980
Vellinge 60 36 130 0,166% -2528
Upplands Väsby 56 45 099 0,124% 569
Sigtuna 55 47 659 0,115% -661
Tyresö 56 47 748 0,117% -278
Hässleholm 68 52 043 0,131% 1341
Borlänge 112 52 121 0,215% 1781
Skövde 54 55 394 0,097% 1072
Uddevalla 68 56 045 0,121% 1541
Trollhättan 68 58 412 0,116% 83
Kalmar 52 67 714 0,077% 2192
Sollentuna 59 72 301 0,082% -505
Kungsbacka 59 82 940 0,071% -233
Kristianstad 117 84 470 0,139% 742
Växjö 163 91 228 0,179% 467
Karlstad 120 91 622 0,131% -568
Sundsvall 64 98 921 0,065% -26
Nacka 107 102 499 0,104% -1194
Lund 107 121 510 0,088% -40
Umeå 205 125 255 0,164% 971
Norrköping 62 141 319 0,044% 983
Helsingborg 161 144 392 0,112% -1387
Västerås 103 151 077 0,068% -585
Örebro 242 151 366 0,160% 1050
Uppsala 237 221 551 0,107% -14
Malmö 318 336 226 0,095% -688
Göteborg 269 567 337 0,047% 315
Stockholm 639 955 397 0,067% -1511

 

 

 

Text: Dennis Ivarsson