Logotyp Rättighetsprojektet

Sjukpenning - F-kassan har 853% större chans att få prövningstillstånd i kammarrätten jämfört med privatpersoner

853 skäl för strategiskt juridiskt individstöd

Undersökningen publicerades i nya numret av den juridiska branschtidningen Förvaltningsrättslig tidskrift förra veckan. Blogginlägget innehåller en kort förklaring och ett par av artikelns mest kärnfulla stycken.

Författarna Risenfors, Wejedal och Holm har skrivit artikeln ”Vem får prövningstillstånd i kammarrätt? Ett empiriskt bidrag till teorin om ”Party Capability”” (FT 2020 2 s. 261).

Författarna har gjort en ingående undersökning som bland annat visar att en privatperson är i enormt underläge i mål om sjukpenning. De redovisar också litteratur som beskriver teorierna om varför det är så och diskuterar hur rättssäkerheten ställs mot effektivitet, när lagstiftaren överväger vilka typer av mål som ska kräva prövningstillstånd för att tas upp i kammarrätten.

LSS-mål och personkretstillhörighet räknas också som socialförsäkringsmål, en måltyp som dock inte ingår i författarnas undersökning. I mitt arbete med Rättighetsprojektet, kan jag konstatera att författarnas teorier i sig verkar stämma även för LSS-mål; Det är alltså ingen slump att privatpersoner som inte har haft ombud från början, sällan får prövningstillstånd i kammarrätten, medan kommunerna traditionellt har glidit fram på autobahn.

 

På sida 287 står följande;

Det övergripande syftet med förevarande artikel är att pröva hypotesen att det är mer sannolikt att en allmän part meddelas pt i kammarrätt än en enskild part. Som framgått ovan bekräftar samtliga delstudier den uppställda hypotesen och ger därmed stöd åt teorin om ”party capability” – det allmänna (som inte sällan är en ”repeat player”) har genomgående högre pt-frekvens än enskilda (som typiskt sett, men inte alltid, är ”one-shotters”).

 

På sida 295 står följande;

”Det sagda kan också beskrivas i termer av relativ risk/chans att nekas/meddelas pt. I procent fördelar sig denna risk/chans som följer:”

  • ”I socialförsäkringsmålen löper enskilda parter en 286 procent större risk än det allmänna att inte meddelas pt. Omvänt har det allmänna en 853 procent större chans att meddelas jämfört med sina enskilda motparter.”
  • I socialtjänstmålen löper enskilda parter en 95 procent större risk än det allmänna att inte meddelas pt. Omvänt har det allmänna en 579 procent större chans att meddelas pt jämfört med sina enskilda motparter.
  • I upphandlingsmålen löper slutligen enskilda parter en 64 procent större risk än det allmänna att inte meddelas pt. Omvänt har det allmänna en 148 procent större chans att meddelas pt jämfört med sina enskilda motparter.”

 

På sida 296 står följande;

”Ett system med prövningstillstånd kan – liksom många andra processrättsliga institut – betraktas som en avvägning mellan effektivitet och rättssäkerhet (95). Syftet med att erbjuda domstolsprövning i fler instanser än en är framförallt att garantera riktigheten i underinstansernas avgöranden. Intresset av sådana garantier får sedan balanseras mot motstående intressen, som kan mätas i bl.a. tid och/eller pengar. Den springande punkten är därmed, med Bylanders ord:”

”Hur mycket förlust i rättssäkerhet är du beredd att acceptera för att med hjälp av tillgångs-begränsningar uppnå ett visst mått av effektivitet?”