Syncentralerna och punktskrift

SRF genomförde 2018 en enkätundersökning till landets syncentraler.

Genomför syncentralen egen utbildning i punktskrift?
Alla syncentraler utom två svarar att de genomför egen utbildning i punktskrift. Att döma av några de kommentarer som getts handlar det ofta endast om en grundläggande utbildning. Några av de mindre syncentralerna kommenterar att det inte alltid finns behov eller önskemål från brukarna. Ett par av de svarande skriver också att man just nu inte har personal med rätt kompetens för detta.

Bekostar landstinget utbildning i punktskrift genom extern aktör som till exempel folkhögskola? 
Hälften av de svarande (10 av 20) anger att landstingen kan bekosta utbildning i punktskrift hos extern aktör. Ett par av de som svarat nekande kommenterar dock att anledningen är att det inte anses finnas behov av det då syncentralen har egen utbildning. 

Tabell 

Syncentral

Egen utbildning

Kan bekosta hos extern aktör

Blekinge

Ja

Ja

Dalarna

Ja

Nej

Gotland

Nej

Nej

Gävleborg

Ja

Nej

Halland

Nej

Ja

Jämtland/Härjedalen

Ja

Ja

Jönköping

Ja

Nej

Kalmar

Ja

Ja

Kronoberg

x

 

Norrbotten

Ja

Ja

Skåne bou

Ja

Nej

Skåne vu

Ja

Nej

Stockholm

Ja

Ja

Sörmland

Ja

Nej

Uppsala

Ja

Nej

Värmland

Ja

Ja

Västerbotten

x

x

Västernorrland

Ja

Ja

Västmanland

Ja

Ja

Västra Götaland

Ja

Ja

Örebro

Ja

Nej

Östergötland

Ja

Nej

 

   

Slutsatser

I en tid när digitaliseringen av samhället går snabbt blir det allt viktigare att behärska ny teknik för att klara av vardagen. Allt fler använder smarta telefoner, surfplattor och andra smarta produkter. Dessutom förväntar sig såväl banker som andra företag, skolor, arbetsgivare och myndigheter i allt större utsträckning att människor har tillgång till sådan teknik.

SRF:s medlemsundersökningar från 2015 och 2017 visar att det även bland personer med synnedsättning blir fler som använder smarta telefoner och surfplattor. Men undersökningarna bekräftar också att den digitala delaktigheten är betydligt sämre i denna grupp jämfört med befolkningen i stort.  Det digitala utanförskapet är särskilt stort bland de som är äldre än 65 år.

För att öka synskadades delaktighet i det digitala samhället är det mycket viktigt att Syncentralerna har god kompetens, både kring vilka digitala hjälpmedel som finns och i att ge utbildning och support på dessa. Det är också viktigt att användare med synnedsättning får möjligheter att lära sig hur digitala tjänster, som till exempel e-legitimation, fungerar tillsammans med de hjälpmedelsprogram som ofta finns inbyggda i smarta produkter.  

Det är positivt att alla syncentraler kan erbjuda utbildning när det gäller att använda smarta telefoner och surfplattor tillsammans med integrerade hjälpmedel. Emellertid behöver fler än idag erbjuda utbildning även när det gäller appar som är särskilt anpassade för personer med synnedsättning. När det gäller andra digitala tjänster som till exempel e-legitimation är det förutom möjligheten att få träning och stöd också viktigt att syncentralerna har tillgång till testmiljöer, där personuppgifter inte behöver hanteras.

Den ökade användningen av digital teknik får dock inte innebära att personer med synnedsättning förlorar möjligheten att vid behov använda punktskrift. Därför behöver det alltid finnas möjlighet att få utbildning i punktskrift och träning i att använda den. Det är viktigt att peka på punktskriftens fördelar jämfört med syntetiskt tal och att tal och punktskrift kan komplettera varandra. Varje syncentral behöver därför egen punktskriftskunnig personal med kompetens att undervisa både barn och vuxna.