Lily-Ann och ledarhunden Maj sitter tillsammans utomhus.
Lily-Ann Rosberg ålder: 12 bor: Falkenberg gör på fritiden: tränar judo, spelar cello och läser fantasyböcker favoritmat: plankstek och dumplings

Sveriges yngsta ledarhundsteam

Vid en första anblick är Lily-Ann Rosberg som vilken annan tolvårig tjej som helst; hon hänger med sin lillasyster Mikaela, tränar judo och gillar hundar. Men Lily-Ann är riktigt unik. Hon är nämligen den yngsta i Sverige någonsin som fått en ledarhund, ja kanske är hon till och med världens yngsta ledarhundsförare.

Lyssna på Radio SRF inslag med Lily-Ann

text och foto: Joachim Kåhlman

Lily-Ann har alltid varit väldigt rädd för hundar, så när mamma Camilla anmälde henne till ett läger i Skåne där ungdomar kunde få prova på hur det är att ha ledarhund var hon skeptisk. Hon lät sig ändå övertalas att åka dit. Det lägret kom att förändra hennes liv.
– Det var så skönt att gå med en ledarhund och jag blev så förvånad över att de är så smarta och kan så mycket, berättar Lily-Ann när vi sitter i soffan i familjens uterum några dagar före jul. I Falkenberg visar sig solen för första gången på flera veckor och det är tur eftersom coronavirusets framfart gör att vi måste hålla oss utomhus.

När Lily-Ann kom hem från lägret var hon inte längre rädd för hundar och familjen började fundera. Skulle det vara möjligt att skaffa en ledarhund till Lily-Ann? I Sverige är det egentligen inte möjligt för en person under arton år att bli beviljad ledarhund. Det är reglerat i den så kallade ledarhundslagen. Men det skulle visa sig att det fanns en annan lösning och att det dessutom skulle gå väldigt fort.

Anette Johansson utbildar ledarhundar åt SRF i sitt företag DISA men hon är också en av tre personer som driver Assistanshundskolan, som utbildar hundar för personer med andra funktionsnedsättningar än synskada. Hon var med och genomförde lägret i Skåne och såg hur Lily-Ann med lätthet anammade hur man använder ledarhund.



– Jag pratade en del med Lily-Anns mamma och pappa om artonårsgränsen och sen började jag tänka efter och kom på vi hade en hund som skulle kunna vara perfekt för henne, berättar Anette.
Hunden hon hade i åtanke hade en bra hastighet och skulle kunna fungera bra tillsammans med en tolvåring. Anette ringde upp mamma Camilla för att berätta om sin idé och familjen nappade på erbjudandet. Eftersom Lily-Ann inte kan få en ledarhund via SRF så får familjen själva betala det hunden kostar. I början av november kom den svara labradortiken Maj hem till Lily-Ann.
– Jag kunde knappt tro att det var sant, att hon skulle bli min.
Lily-Ann ler medan hon berättar om det första mötet med Maj. Det uppstod kärlek från första ögonblicket och väldigt snabbt blev de oskiljaktiga. Men lite nervöst var det så klart i början.

– Jag var rädd att jag skulle råka förstöra henne på något sätt och så kändes det lite läskigt att gå ut själv med bara Maj.
Men tryggheten kom fort och snart började Lily-Ann gå själv hem till mormor tillsammans med sin ledarhund.
– Lily-Ann har en naturlig fallenhet som ledarhundsförare och är mer lyhörd än många vuxna, säger Anette Johansson.

Hon poängterar att ledarhund inte passar alla tolvåringar utan att det krävs att personen både är mogen och har intresset och viljan att lära sig. Och det blir inte riktigt samma sak som med en ledarhund till en vuxen person.
– Vägarna hunden ska gå måste inte sitta till hundra procent eftersom en tolvåring sällan kommer gå själv. Vägarna mellan mamma, pappa och mormor måste så klart hunden klara av, men annars kommer det ofta vara någon med och då behöver man inte lägga lika mycket tid på den träningen.



Om två år är Lily-Ann fjorton och kommer troligen vilja ge sig ut utan lillasyster eller mamma, kommer det fungera?

– Ja, då tror jag att de har växt samman så att det kommer att fungera utmärkt. Jag kommer också finnas med och coacha dem på vägen, säger Anette.

Maj är inte en ledarhund i den mening att hon gjort slutprov på det sätt som hundar inom Synskadades Riksförbunds ledarhundsverksamhet gör. I stället är hon en servicehund för en person med synnedsättning. Servicehundar gör inte slutprov på samma sätt som ledarhundar gör. Här är det i stället teamet, med hund och förare, som certifieras tillsammans av Svenska Brukshundsklubben. Det finns fler hundar som har certifierats på det här sättet, men då har det handlat om vuxna personer med synnedsättning som har behovet men ser för bra för att bli beviljade en ledarhund enligt gällande regler.

När Perspektiv hälsar på hemma hos Lily- Ann är Anette på plats för lite mer träning. Lily-Ann tar på Maj den vita ledarhundselen och de susar iväg från pappans tomt i riktning mot mammans lägenhet. Lily-Ann går fort med säkra steg tillsammans med Maj. Hon småpratar med hunden och berömmer henne när hon markerar stolpar och annat som är viktigt för att de ska komma fram tryggt och säkert. Det är svårt att tro att hon för sex veckor sedan inte gärna skulle gått den här vägen på egen hand.
Lily-Ann beskriver förändringen i sitt liv som att det har gått från svart till vitt.
– Jag brukade inte gå någonstans utan att ha någon med mig. Oftast var min lillasyster med men nu känns det som att jag kan göra vad jag vill. Jag litar på att Maj tar mig fram säkert.

Mamma Camilla berättar att det första Lily-Ann sa när hon fått Maj var att hon i fortsättningen inte behövde vara orolig för att krocka med stolpar och människor när hon rörde sig ute.
– Det gick rakt in i hjärtat på mig, säger hon.
Hur märker du att Lily-Ann har förändrats tillsammans med Maj?
– Framför allt märker jag det på att hon går extremt fort, jag måste nästan cykla efter henne. Hon är mycket rörligare i dag än tidigare.



Lily-Ann tränar judo och är fysiskt aktiv men har inte kunnat röra sig obehindrat utomhus. Nu kan hon vara fysiskt aktiv när hon själv vill och på sina egna villkor.
– Hon är gladare och skrattar nästan hela tiden, säger Camilla och skrattar själv.
Medan vi pratar sitter Lily-Ann i soffan och Maj ligger nöjt på rygg i hennes knä. Att det finns ett starkt band mellan den treåriga tiken och den tolvåriga tjejen går inte att ta miste på; det är som att de hade levt ihop i flera år och inte bara i några få veckor.

Lily-Ann berättar om en gång när hon satt i sitt rum och var väldigt ledsen.
– Hon la tassen på mitt knä och sedan började hon nosa och slicka mig i ansiktet. Då började jag skratta i stället för att vara ledsen.
Maj är inte bara ledarhund utan också en del av familjen. De hade tidigare pratat om att skaffa ett husdjur och lillasyster Mikaela ville nog egentligen helst ha en katt. Trots detta är hon är nöjd med att ha fått en hund i familjen.
– Jag tar in Majs korg i mitt rum på natten så får hon sova där, berättar Lily-Ann.
Men hon får hålla sig till korgen. Det blir inget sovande i sängen för den svarta labradoren. Men det händer att lillasyster Mikaela tar upp Maj i sin säng i smyg, utan att Lily-Ann ska märka det.

Efter att ha sett hur Lily-Ann har utvecklats på de få veckor som hon har haft Maj, tycker mamma Camilla att det är konstigt att det är artonårsgräns för att ansöka om ledarhund.
– Jag tycker att det är ofattbart att inte fler unga kan få ha ledarhund. Det borde vara andra kriterier än ålder som avgör om en person är lämplig, säger hon. 

SRF om åldersgränsen för ledarhundsförare

– Det finns inget hinder för en person under arton att ansöka om en ledarhund, däremot måste man vara myndig när hunden tilldelas, det säger Lena Ridemar som är chef för ledarhundsverksamheten vid SRF.
text: Joachim Kåhlman

Det är ledarhundslagen som började gälla i januari 2006 som reglerar vem som kan tilldelas en ledarhund. Där står det bland annat att man måste vara arton år och sakna ledsyn.
– När jag började arbeta på SRF tyckte jag att det var rimligt att det var på det viset, men nu har jag börjat ändra uppfattning, säger Lena Ridemar.

Hon tror att bakgrunden till åldersgränsen i lagen är att man ville att ledarhundsföraren ska kunna klara av att sköta ledarhunden på egen hand och att man därför valde myndighetsåldern.
– Ledarhundar skulle kunna komma till fantastiskt stor nytta för barn och ungdomar med synnedsättning förutsatt att föräldrarna går med på att ha en hund i familjen och ta det ansvaret.

För att det ska bli möjligt för Ledarhundsverksamheten att tilldela ledarhundar till förare som inte är myndiga krävs en ändring i lagen. Under våren kommer troligen en promemoria från regeringen inför att verksamheten eventuellt ska övergå till Myndigheten för delaktighet. I samband med det kommer det att bli möjligt för SRF och andra att komma med synpunkter på hur den gällande lagstiftningen skulle kunna ändras. 