Illustration av en man som förstöker tränga sig in genom en ytterdörr

Knack, knack. Kom in?

Det knackar på dörren. Du öppnar. Besökaren säger sig komma från hemtjänsten, men borde de verkligen komma nu? Du blir osäker på om personen på andra sidan dörren är den som den utger sig för att vara, men det är inte heller omöjligt. Frågan är – vad gör du nu?

text: Caroline Gollungberg

Jan-Erik Smångs i Siljansäs utanför Leksand har varit med om just detta scenario.
– Det har hänt två gånger. Första gången var för ett par år sedan. Jag var hemma i lägenheten och någon knackade på och sa att han var från hemtjänsten. Jag skulle inte ha något besök just då. Därför började jag ställa massor av frågor som han borde kunna svara på, men det kunde han inte. Då talade jag om för honom att hemtjänsten redan hade varit här för dagen.

Den andra gången var nu i somras. Jan-Erik var hemma hos sin far. De båda hade vanligtvis hemtjänst, men under coronapandemin hade de i stället fått hjälp med medicindelning.
– När pappa var ensam hemma kom det några som sa att de var från hemtjänsten och skulle dela medicin, men det gör inte hemtjänsten, utan hemsjukvården. Jag ringde kommunen för att fråga om de hade skickat någon och de sa nej.

I augusti rapporterades nya siffror från Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Antalet anmälda rån mot personer med funktionsnedsättning och personer över 65 år var under första halvåret 2020 nästan sex gånger fler än under samma period året innan. Detta tros bero på covid-19 och att gruppen under pandemin varit mer beroende av en välvillig omvärld än innan. Och detta har personer med ont uppsåt utnyttjat.

Jan-Erik valde att polisanmäla händelsen, men undersökningen lades ner. Däremot hade flera personer i närområdet fått påhälsning och polisen kunde så småningom förhöra två misstänkta.
– Då tänkte jag att det måste gå att få bättre säkerhet i det här. Jag började ringa runt och kom på att punktskrift måste vara svårt att förfalska. Jag tog kontakt med två företag som håller på med punktskrift och taktilt. Det ena företaget var inte intresserade, men det andra fick en aha-upplevelse. Jag fick förklara min idé och de förstod vinken.

Efter det gick det fort. Företaget SG Axess gjorde två olika prototyper: en där punktskriften sitter direkt på id-korthållaren och en som består av en liten bricka som du limmar på en befintlig id-korthållare. För att göra det så enkelt som möjligt ska det bara stå exempelvis ”kommunen” eller ”hemtjänsten”.

När Jan-Erik presenterade produkten för sin egen kommun hade de en del huvudbry: Alla kan inte läsa punktskrift och går det verkligen inte att förfalska en sådan här produkt?
– Och de kan man ju, men det blir mycket svårare. Då gav de sig och blev intresserade, säger Jan-Erik.

Nu sitter han hemma med sina prototyper. Nästa steg är att marknadsföra dem, för de går redan nu att beställa. På frågan om han tror att den egna kommunen kommer köpa in punktskriftsidentifikationen svarar han ”mycket troligt”.

När det kommer till den egna säkerheten så är inte Jan-Erik speciellt orolig. Men han har också fått lära sig den hårda vägen.
– Nu har jag lärt mig en del, så jag är inte så osäker, men jag tänker på gamla. De är väldigt oroliga, men det är bara att låta bli att släppa in folk om man är osäker, säger han.

Anna Quarnström, förbundsjurist på Synskadades Riksförbund, anser att säkerheten för synskadade och personer med annan typ av funktionsnedsättning är god, men det finns en otrygghetsfaktor, menar hon.
– Personer med funktionsnedsättning är särskilt utsatta om vi tittar på polisens senaste statistik avseende personrån, men statistiken är inte uppdelad i vilken diagnos man har. Det finns begränsningar när man inte ser som kan göra att man blir mer osäker när det kommer till eventuella risker, säger hon.

En sådan risk kan vara att inte ha synen till hjälp för att identifiera vem som ringer på hemma. Detta är något som de intressepolitiska handläggarna på Synskadades Riksförbund tillsammans med förbundsjurist Anna Quarnström vill förändra. Det började med att Synskadades Riksförbunds synlinje kontaktades av en person som hade läst en artikel om att polisen i Storbritannien har ett kontrollsystem för personer med synnedsättning för att de ska kunna försäkra sig om att personen i fråga verkligen är från polisen, och ville veta om vi har något motsvarande.

När du är i kontakt med en polis i Storbritannien så kan du ringa polismyndigheten. Då får du ett kodord, som även polisen får i sin radio. När den besökande polisen kan uppge samma kodord kan privatpersonen känna sig försäkrad om att det är en polis.
– Med hänsyn till de otrygghetsfaktorer som vi upplever finns i dag så anser vi att det vore bra om det finns en sådan lösning även i Sverige. Om inte för att användas konkret i situationer så för att synskadade ska veta att det finns en lösning ifall en situation skulle uppstå. Det gäller både situationer där du möter en polis på stan och vid dörren, säger Anna Quarnström.

Efter flera turer deltog Anna Quarnström i ett möte med NOA, nationella operativa avdelningen.
– De uppgav sa att de har kommit fram till en möjlig lösning och uttryckte att det här är en viktig fråga som de prioriterar. Gensvaret har varit alltigenom positivt.

Förslaget, som Anna Quarnström anser är ’lysande’, är just nu på betänkande hos polismyndigheten. Allt handlar om hur det kommer att fungera rent praktiskt. Efter begärd betänketid ska förslaget förhoppningsvis kunna spikas, då i första hand som ett försöksprojekt som personer med synnedsättning kommer inbjudas till att testa.
– Det är väldigt viktigt att det är en lättillgänglig lösning. När man är i möte med polisen så är det ganska ofta under stress eller psykisk påfrestning, och då vill man inte att det ska vara en komplicerad lösning, utan en som ligger lätt till hands. Om försöket faller väl ut så kör vi all in, så att säga. Då blir det en etablerad lösning, avslutar Anna Quarnström.

Så skyddar du dig mot telefonbedrägerier

  • Lämna aldrig ut koder eller andra känsliga uppgifter till någon. Någonsin. Kortuppgifter och koder är nycklar till dina pengar.
  • Använd aldrig din bankdosa eller bank-id på uppmaning av någon som oväntat kontaktar dig.
  • Om någon du inte känner ringer och du blir osäker, lägg på luren eller be att få ringa tillbaka på ett nummer som du själv tar reda på. Det gäller oavsett om personen säger sig vara en nära släkting eller från banken, ett företag eller en myndighet.
  • Lita inte på den som kontaktar dig bara för att den har personliga uppgifter om dig. Bedragare kan hitta information på nätet för att lura dig.
  • Om du drabbas av eller misstänker bedrägeri, kontakta din bank omgående.
  • Polisanmäl alltid och ta stöd av människor i din närhet.
    källa: Polisen