Alejandro Firpo har rakat hår. Han har mörk kavaj, vit skjorta och kornblå slips.
Statssekreterare Alejandro Firpo. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Thomssons nyheter #04

På nytt möte med statssekreterare Alejandro Firpo om hur Försäkringskassan kan förhindra utslagning från arbetsmarknaden.

2021-03-23

Nytt möte med statssekreterare Alejandro Firpo

Förlust i hovrätten för Ulrika Norelius Centervik

Årets branschföreningsträff

Nordiska digitala utbyten

Möte med MTM om kvalitetsfrågor

Organisationsrådet 4 mars

Synsvagas situation ska uppmärksammas

Nytt möte med statssekreterare Alejandro Firpo

I februari hade SRF ett möte med statssekreterare Alejandro Firpo som arbetar för socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. Den 12 mars hade SRF ännu ett digitalt möte med Firpo. Den här gången fokuserade vi på hur Försäkringskassan kan förhindra utslagning från arbetsmarknaden.

Försäkringskassan borde tidigt kräva aktiva rehabiliteringsplaner och samordna arbetsgivarens, Arbetsförmedlingens och regionens resurser när en person drabbas av en synskada. Att den nysynskadade kan stanna kvar på sin arbetsplats, och i så hög utsträckning som möjligt ha kvar sina arbetsuppgifter, är bästa sättet att förhindra utslagning. Idag hamnar nysynskadade ofta i långa sjukskrivningar utan att få relevant rehabilitering. Det slutar ofta med att personen lämnar arbetslivet för gott.

Att vara mera flexibel med att kunna bevilja sjukersättning på deltid vore också ett sätt att möjliggöra för fler nysynskadade att bli kvar på sin arbetsplats. Ofta leder synnedsättningen till trötthet som gör att individen inte orkar arbeta heltid. Idag uppmanar Försäkringskassan då personen ifråga att säga upp sig och söka ett mindre synkrävande jobb. Men att utan fullgod rehabilitering hitta ett annat arbete är i princip omöjligt. I praktiken leder Försäkringskassans uppmaning till utslagning från arbetsmarknaden.

Statssekreteraren lyssnade med intresse till den problematik som SRF beskrev. Att synskadade i onödan slås ut från arbetsmarknaden ligger vare sig i individens eller samhällets intresse.

Förlust i hovrätten för Ulrika Norelius Centervik

Ulrika Norelius Centervik, som är helt blind, blev enligt Svea hovrätt inte diskriminerad i lagens mening när hon inte kunde ansöka om tillfällig föräldrapenning på Försäkringskassans webbplats. Hovrätten upphävde därmed tingsrättens dom från 2018. Hovrätten menar visserligen att Ulrika missgynnats genom att Försäkringskassan underlåtit att vidta åtgärder så att hon kunde ta del av hemsidans tjänster som andra utan funktionsnedsättning. Men hovrätten anser att den bristande tillgängligheten på Försäkringskassans webbplats inte var diskriminering enligt då gällande lagar och förordningar.

Det är Diskrimineringsombudsmannen, DO, som drivit målet rättsligt. Det var redan under 2015 och 2016 som Ulrika Norelius Centervik inte lyckades ansöka om föräldrapenning på Försäkringskassans hemsida. Den långa rättsliga processen är i sig ett stort problem, och att nu rättvisan gick henne emot är mycket bekymrande. DO överväger att överklaga domen till Högsta domstolen.
Läs om domen.

Årets branschföreningsträff

På grund av coronaläget genomfördes branschföreningsträffen för första gången digitalt. Träffen, som ägde rum via Teams den 3 mars, samlade tio deltagare från föreningarna, förbundsstyrelsen och kansliet.

Helene Cranser som arbetar med registret berättade om implementeringen och svarade på frågor. Det nya registret är i drift sedan den 7 december 2020. Flera berättade att det verkar som att många inte erhållit den första medlemsaviseringen som skedde i januari. Det framfördes också att de inte får svar när de kontaktar registret. Helene Cranser svarade att alla ska använda e-postadressen: medlemsservice@srf.nu

Efter att föreningarna haft årsmöten och konstituerat sig måste aktuella funktionärer anmälas och läggas in i registret. Ifall en förening själv tar mot någon medlemsavgift så måste detta rapporteras in till registret, och då är det viktigt att ange vilket datum föreningen mottagit betalningen.

Var och en berättade om läget i föreningen och hur coronapandemin påverkat verksamheten. Generellt kan sägas att föreningarna på ett bra sätt klarat att ersätta fysiska träffar med möten digitalt eller per telefon.

Alla har planer för hur årsmötena ska genomföras. Här påmindes om att riksförbundet ska ha in underskrivna årsmöteshandlingar senast den 15 maj. SRF:s kommande digitala kongress diskuterades, och några aktuella frågor togs upp.

Vid utvärderingen uttrycktes att det är värdefullt att ha en årlig träff för branschföreningarna. Det byts ut personer som är aktiva i föreningarna och på så sätt kan både gamla och nya kontakter odlas. Det är också bra att det deltar ledamöter från förbundsstyrelsen. Alla föreningar borde prioritera träffen. Tankar framfördes om att skapa mer samverkan mellan föreningarna som jobbar med liknande frågor. Modellen med att förbundsstyrelseledamöter är kontaktpersoner till en branschförening uppskattas. Det är dock viktigt att den ledamot som blir utsedd verkligen visar intresse för föreningen.
Länk till branschföreningarna.

Nordiska digitala utbyten

Det nordiska utbytet sker för närvarande helt digitalt på grund av coronaläget. Inom synskaderörelsen har vi ju nordiska kvinnokommittén, NKK, och nordiska samarbetskommittén, NSK.

NKK hade möte den 9 mars och SRF representerades av Maria Sjötång. Coronalägets inverkan på verksamheten diskuterades. NKK beslutade att den kvinnokonferens som ursprungligen var tänkt att genomföras hösten 2020 flyttas fram till år 2023.

NSK hade sitt möte den 16 mars. Här berättade bland annat SRF:s intressepolitiska handläggare Cecilia Ekstrand om det barnrättsprojekt som drivits inom Nordens Välfärdscenter. Den isländska synskadeorganisationen berättade om sitt arbete med stöd för synskadades orientering. Den utvidgade nordiska konferensen om rehabilitering som var tänkt att hållas i år kommer istället att genomföras i augusti 2022. Finland är värd för konferensen.

SRF har en ersättarplats i nordiska ministerrådets funktionshinderråd genom undertecknad (Håkan Thomsson). Rådet hade ett möte under tre eftermiddagar den 8 - 10 mars. En intressant punkt på dagordningen var en föreläsning av professor Rannveig Traustadottir från Islands universitet. Hon gav en introduktion till artikel 19 i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Artikel 19 handlar om oberoende. Därefter genomfördes en workshop om för- och nackdelar med stödformen ”personlig budget”. I övrigt arbetar rådet med nordiska ministerrådets handlingsplan på funktionshinderområdet. Här finns tre huvudområden: Mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och fri rörlighet.

Möte med MTM om kvalitetsfrågor

Den 11 mars diskuterade SRF och Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, hur myndigheten går vidare efter de missar i talböcker som varit uppe i medierna under vintern. SRF hade begärt detta särskilda möte för att kunna ha en konstruktiv dialog med MTM om hur kvaliteten i tal- och punktskriftsböcker ska förbättras.

– De exempel som har kommit fram är inte acceptabla. Vi måste bli bättre på att jobba med kvalitet på våra böcker, sade MTM:S generaldirektör Magnus Larsson som deltog under det digitala mötet.

Inför mötet hade SRF sammanställt en lista på vad som behövs för att höja kvaliteten på talböcker, talsyntesböcker och punktskriftsböcker. Det måste finnas ekonomiska incitament för att upprätthålla god kvalitet. Bland annat vill SRF att korrekturläsning av talböcker med mänsklig inläsning görs av annan part än den leverantör som läst in talboken. Nu är det talboksleverantörerna som ansvarar för att korrekturläsningen görs enligt gällande avtal.

MTM meddelade att inga förändringar i nuvarande upphandling kan ske. Frågan kan tas in vid kommande upphandlingar. Om en bok är bristfällig kan MTM reklamera boken och de kan även stänga av en inläsare. MTM lovade att ta med sig SRF:s synpunkter. SRF vill ha en fortsatt dialog kring kommande upphandlingar.

MTM vet inte hur omfattande problemen är med felläsningar i talböcker. I fjol kom cirka 20 anmälningar från låntagare om felläsningar. I genomsnitt gör MTM 3 500 nya titlar årligen. En grupp på MTM jobbar med att uppdatera riktlinjer för talboksleverantörerna. Korrekturläsning av punktskriftsböcker från pärm till pärm är inte aktuellt, enligt MTM. Idag görs enstaka nedslag i varje titel. Det arbetet kommer dock att intensifieras i höst. Ett samarbete finns mellan Kungliga biblioteket och MTM för att förbättra både själva inskanningen av böcker och den så kallade OCR-tolkningen. För talsyntesböcker görs kontroller dagligen av en talteknolog och en handläggare som är specialist på området. Uttalsinstruktioner bäddas in i bokens manus.

Det är viktigt att anmäla fel som upptäcks i böckerna så att dessa kan rättas till. Var detaljerad med boktitel, författare och exakt var i boken felet finns. Anmälan av kvalitetsproblem i talböcker och punktskriftsböcker görs till MTM, tfn 040 - 653 27 10, vardagar klockan 08:30-12:00.
Det går också bra att skicka e-post: info@mtm.se
Mejla gärna felen även till SRF: info@srf.nu

Organisationsrådet 4 mars

Årets första organisationsråd genomfördes digitalt den 4 mars. Här godkändes förbundsstyrelsens rapport att kongressen den 17 - 20 juni 2021 genomförs digitalt, och att kongressens arbetsformer och arbetsordning anpassas till det digitala formatet. Organisationsrådet beslutade också att, om förbundsstyrelsen gör bedömningen att det saknas förutsättningar att digitalt genomföra kongressen fullt ut på ett demokratiskt och hälsomässigt säkert sätt kan förbundsstyrelsen stoppa hela eller delar av kongressen med kort varsel samt återkomma till organisationsrådet den 14 juni 2021 med förslag på åtgärder.
Detta är att betrakta som en nödbroms, som bara ska tas till om det är absolut nödvändigt.

Organisationsrådet valde ett beredningsutskott som har mandat fram tills ett nytt beredningsutskott väljs inför kongressen 2024. Utskottet ska lämna förslag till kongressen 2021 på uttalanden samt förbereda val av valberedning och föreslå arvoden till valberedningen. Under den kommande kongressperioden ska utskottet bereda eventuella fyllnadsval till valberedningen. Till sammankallande i beredningsutskottet valdes Neven Milivojevic, Aniridi Sverige. Till övriga ledamöter utsågs Anna Balte, SRF Skåne, Monica Ericsson, SRF Östergötland, Arvid Lindén, SRF Stockholm Gotland, Elisabeth Ravstis, SRF Stockholm Gotland, Tomas Wallén, SRF Uppsala län, och Leif Westerlind, SRF Älvsborg.

Karin Hjalmarson, som är tjänstledig från SRF för att arbeta vid synskaderörelsens företag Iris Förvaltning AB, berättade om den satsning på rehabilitering och utbildning som nu görs. Ett särskilt samarbete med två hjälpmedelsföretag har skapats, vilket benämns ”Synkunskap”. Bland annat planeras en ungdomsvecka och en seniorvecka.

Lena Ridemar, som är chef för medlems- och uppdragsverksamheten vid SRF, rapporterade att antalet synskadade medlemmar har sjunkit kraftigt under 2020. Antalet medlemmar under 31 år har dock ökat väsentligt. Flera uttryckte oro över utvecklingen. Här framfördes att vi måste synas mera. Riksförbundet ska understödja medlemsvärvningen men ett stort ansvar vilar också på distrikt och föreningar. Riksförbundets arbetsgrupp för medlems- och organisationsutveckling ska analysera situationen.

Ett seminarium om organisationskultur och samtalsklimat genomfördes under ledning av förbundsstyrelseledamöterna Maria Sjötång och Annika Östling. I förbundsstyrelsens förslag till kongressen om en ny strategi för jämställdhet och likabehandling lyfts tre viktiga perspektiv för framtiden: Att våra medlemmar, förtroendevalda och anställda kan känna sig inkluderade, synliggjorda och möts med respekt. Efter gruppdiskussion redovisades tankar som kommit fram, och en liknande övning kan med fördel genomföras i distrikt och föreningar.

Synsvagas situation ska uppmärksammas

Under hösten är SRF värd för ett möte som drivs av European Blind Union, EBU Low Vision. Tanken är att synsvaga i Sverige ska mötas för att prata om vad som är svårt för just synsvaga. Gruppen bör bestå av cirka 20 personer i olika åldrar, kön, etnicitet, syndiagnoser samt när man fick sin synskada/diagnos. Vi ser också gärna att deltagarna kommer från olika delar av Sverige.

Efter mötet kommer samarbetet med EBU Low Vision att fortsätta, men i vilken form är inte bestämt.

Är du synsvag och vill vara en i gruppen? För frågor eller anmälan kontakta Maria Sjötång, tfn 070 250 62 55, eller e-post maria.sjotang@srf.nu

Länk till EBU:s low vision-sidor.

HÅKAN THOMSSON

Tfn 08-39 91 11 eller 070 318 36 90
E-post hakan.thomsson@srf.nu

Länk till tidigare nyhetsbrev.