Håkan Thomsson i vit skjorta och ljusblå kavaj. Han har vågigt axellångt hår och mustasch. Tomas Eneroth har glasögon, skägg, kort mörkt hår, ljusblå skjorta, vinröd slips och mörk kavaj.
Säkerheten i trafiken var uppe när Håkan Thomsson och infrastrukturminister Tomas Eneroth möttes den 16 december.

Thomssons nyheter #17 2019

Ökad status för den vita käppen, fortsatta högtalarutrop på landets järnvägsstationer, ett nationellt ledsagarsystem inom kollektivtrafiken och bättre färdtjänst. Aktuella frågor när SRF uppvaktade infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) den 16 december.

Infrastrukturministern uppvaktad

Uttalande om elev- och föräldrakurser

Viktiga möten kring arbetsmarknadsfrågorna

Debattartikel om jämlik hjälpmedelsförsörjning

Aktuellt om syn- och hörselinstruktörer

Dags för branschföreningsträff

Jul- och nyårshälsning 

Infrastrukturministern uppvaktad

En trygg trafikmiljö med ökad status för den vita käppen, fortsatta högtalarutrop på landets järnvägsstationer, ett nationellt ledsagarsystem inom kollektivtrafiken och en bättre färdtjänst. Detta var frågor som togs upp när SRF uppvaktade infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) den 16 december. SRF representerades av undertecknad (Håkan Thomsson) samt vår intressepolitiska handläggare Jimmy Pettersson och vår pressekreterare Åsa Nilsson. Förutom Tomas Eneroth deltog Helena Carlsson, politiskt sakkunnig, och kanslirådet Lars Falksveden i mötet. 

Vi började med att ta upp frågan om att i lag eller förordning stärka den vita käppens ställning, så att fordon ska ha väjningsplikt. Detta är viktigare än någonsin då nu många fordon är tystgående. Sverige bör därtill verka för att EU skärper kraven så att alla tysta fordon ska ha ett varningsljud. Forskning behövs för att fastställa i vilka hastigheter som varningsljuden behövs, men SRF tror att det handlar om hastigheter upp till 40 km per timme. 

Rätten att använda sin färdtjänst i alla kommuner togs upp, liksom behovet att kunna göra korta uppehåll under färdtjänstresan för att exempelvis lämna eller hämta barn på förskola eller skola. Detta bör tas med om färdtjänstlagen ses över. 

Ett nationellt och obligatoriskt ledsagarsystem för allmänna kommunikationer, med ett enda telefonnummer för beställningar, skulle väsentligt underlätta kollektivtrafikresandet för synskadade.

Tomas Eneroth föreslog här att detta skulle spelas in till den utredning som nu pågår angående ett nationellt biljettsystem inom kollektivtrafiken. Vi tog också upp att finansieringen av ledsagning borde ske med stations- eller banavgifter istället för av trafikföretagen, vilket är fallet idag. 

Som vanligt när man uppvaktar ministrar så fick vi inga direkta löften om förändringar. Men denna möjlighet att diskutera trafikfrågorna med infrastrukturministern kändes ändå värdefull. Han lyssnade och hans medarbetare antecknade. Vi bör ha sått ett och annat frö till förbättringar för synskadade. 
Länk till brevet SRF överlämnade till Tomas Eneroth.

Uttalande om elev- och föräldrakurser

SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) har meddelat att de med omedelbar verkan avvecklar de regelbundet återkommande kurserna för punktskriftsläsande elever som funnits sedan 1990-talet. Samtidigt meddelar SPSM att kurserna för föräldrar till dessa elever ska fortsätta, men att föräldrarna själva ska bekosta resa och logi. 

SRF och US (Unga med Synnedsättning) reagerar starkt negativt på dessa besked från SPSM. Punktskriftsläsande elever går idag i vanliga skolor runt om i landet. De utgör en mycket liten grupp, och är ofta ensamma om att vara gravt synskadade eller blinda i sina respektive hemkommuner. Behovet av specialträning i grupp och att få träffa andra i samma situation är oerhört stort och viktigt. 

Att föräldrakurserna blir kvar är bra. Men kravet på egenfinansiering av resa och uppehälle drabbar mycket orättvist. Föräldrar till synskadade barn har givetvis, liksom andra medborgare, en varierande ekonomisk situation. Behovet att resa och bo på hotell uppstår för många av dem. Risken är att endast de som bor nära Stockholm kan delta, vilket är djupt problematiskt. 

I ett gemensamt uttalande till SPSM och utbildningsdepartementet kräver SRF och US nu att kurserna för punktskriftsläsande elever omedelbart återupptas i minst samma omfattning som tidigare år samt att föräldrar till synskadade elever som deltar i SPSM:s kursverksamhet ska få full täckning för sina omkostnader. 
Länk till uttalandet Rädda elevkurser och ta bort egenfinanisering av föräldrakurser.

Viktiga möten kring arbetsmarknadsfrågorna

Vår intressepolitiska handläggare Lennart Karlsson har nyligen deltagit i två viktiga möten kring arbetsmarknadsfrågorna. 

Den 5 december var funktionshinderrörelsen inbjuden till ett rundabordssamtal på arbetsmarknadsdepartementet. Samtalet leddes av arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S), och statssekreteraren Roger Mörtvik deltog också. SRF framförde att vi vill att reformen ska innehålla sådant som konkret förbättrar möjligheterna för synskadade på arbetsmarknaden. Vad fungerar inte idag, och vad skulle göra situationen bättre?
Vi lämnade förslag som SRF framfört tidigare:
Översyn och effektivisering av de arbetsmarknadspolitiska stöden, en satsning på arbetslivsinriktad rehabilitering, och vikten av att slå vakt om kompetens kring funktionsnedsättningar på Arbetsförmedlingen, plus fortsatt satsning på SIUS (särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd) och att utveckla deras roll.
Eva Nordmark sa att regeringen ser allvarligt på situationen. I regleringsbrevet för 2020 kommer Arbetsförmedlingen få i uppdrag att återkomma till regeringen med en beskrivning av hur de ska säkra sin kompetens om funktionsnedsättningar. 

Den 9 december hade funktionshinderrörelsen ett dialogmöte med Arbetsförmedlingen som här representerades av Eva-Lisa Höglund, direktör för verksamhetsområdet arbetssökande, Andreas Westin, utvecklingsavdelningen inom samma verksamhetsområde, samt Maria Kindahl, tidigare chef för avdelningen rehabilitering till arbete, numera utredare av hur stödet till funktionshindergrupperna ska se ut i framtiden. Arbetsförmedlingens omorganisation innebär att avdelningen rehabilitering till arbete inte finns längre. Stöd till personer med funktionsnedsättning ska in i reguljär verksamhet under verksamhetsområdet sökande.
Syn-, döv-, hörselenheterna med sina specialister är en del i det verksamhetsområdet. SRF framförde att det vore önskvärt att kunna vända sig direkt till en synspecialist och att hanteringen av olika stöd måste bli snabbare. Dessa synpunkter noterades, och Arbetsförmedlingen berättade att hjälpmedelsenheten utan omvägar nu ska kunna hantera ansökningar om uppgradering av hjälpmedel. 

Det kan konstateras att vare sig regeringen eller Arbetsförmedlingen tycks ha kontroll över situationen. Vi får hoppas att den allmänna debatten om kaoset inom Arbetsförmedlingen kan leda till att tydligare planer tas fram. 

Debattartikel om jämlik hjälpmedelsförsörjning

Dagens Medicin publicerade den 11 december en debattartikel med rubriken ”Regeringen bör tillsätta en kommission för hjälpmedel”. Artikeln är undertecknad av Ida Kåhlin, förbundsordförande i Sveriges Arbetsterapeuter, och förbundsordförandena i 19 patient- och funktionshinderorganisationer, däribland SRF. 

”I dag ser vi allt större skillnader gällande sortiment, riktlinjer och avgifter mellan landets regioner och kommuner. Vi ser ansvar som bollas mellan olika verksamheter och huvudmän, och vi ser orimligt långa väntetider. Detta drabbar personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga hårt och skapar ojämlika förhållanden över landet”, skriver debattörerna. 

Artikeln avslutas med att efterlysa ett tydligt politiskt ledarskap på nationell nivå för att skapa en jämlik hjälpmedelsförsörjning. En hjälpmedelskommission bör tillsättas för att ta fram ett nationellt regelverk gällande sortiment för hjälpmedel samt riktlinjer för att begränsa möjligheten att ta ut avgifter. 

Länk till debattartikeln i Dagens Medicin

Aktuellt om syn- och hörselinstruktörer

På Anna-dagen den 9 december, träffades representanter för SRF, HRF (Hörselskadades Riksförbund) och SHIF-S (Syn- och Hörselinstruktörsföreningen i Sverige). Här redogjorde Synskadades Riksförbund för en undersökning som visar att det idag endast finns syn- och hörselinstruktörer i ett 90-tal av Sveriges 290 kommuner. En motsvarande undersökning som vi genomförde 2006 visade att det då fanns syn- och hörselinstruktörer i drygt hälften av landets kommuner.
Trenden är alltså nedåtgående, och vi vet att flera kommuner i år beslutat avveckla syn- och hörselinstruktörstjänster. 

Den oklara framtiden för kurserna för synrehabilitering vid Hagabergs folkhögskola innebär osäkerhet för framtida utbildning av syn- och hörselinstruktörer. Den utbildningen har nämligen skett på Hagaberg, även om den inte genomförts de senaste åren. Bristen på utbildade syn- och hörselinstruktörer är dessutom ett problem för kommuner som vill inrätta sådana tjänster. 

Våren 2020 kommer SRF att bedriva en kampanj för att vända den negativa utvecklingen. Kampanjen ska synliggöra behovet av ett bättre stöd i form av hjälp till självhjälp för syn- och hörselskadade i landets kommuner. Syn- och hörselinstruktörer eller motsvarande funktion gagnar både enskilda kommuninvånare och kommunens ekonomi. Dessa tjänster kräver rätt kompetens som måste fås genom särskild utbildning. Det behövs en sammanhängande kedja av rehabilitering och träning på hemmaplan. Därför behöver regionernas syncentraler ha ett fungerande samarbete med syn- och hörselinstruktörerna i kommunerna. 

Dags för branschföreningsträff

Onsdagen den 15 januari genomförs en träff för SRF:s branschföreningar. En person från varje branschförening inbjuds till SRF:s rikskansli på Sandsborgsvägen 52 i Enskede. Mötet pågår klockan 09:30-15:30. 

På träffen kommer bland annat branschföreningarnas roll samt förslag till stadgeändringar att diskuteras. 

Anmälan görs, senast torsdag 9 januari, till Sally Backström Thunström på telefon 08-39 92 26, eller e-post sally.backstrom.thunstrom@srf.nu 

Jul- och nyårshälsning

Pepparkakor med julhälsning till nyhetsbrevets alla läsare.

Ja, så närmar sig då julen med allt vad det kan innebära av glögg och pepparkakor, sill och julskinka, nötter, dadlar och fikon, struvor, knäck och ischoklad, tomtar, julgran, strålande stjärnor och tända ljus, och allt möjligt mera. Julen är ju också givandets, samvarons och glädjens tid. 

Sedan följer det nya decenniet 2020-talet med allt vad det kan föra med sig. Den digitala utvecklingen går snabbt, och vi måste hjälpas åt att verka för att den kan förbättra synskadades livssituation och möjligheter. Vi måste också kämpa för en förbättrad rehabilitering, både kvantitativt och kvalitativt, och habiliteringen och skolsituationen för synskadade barn behöver också utvecklas väsentligt. Mycket återstår att göra. 

Men först behöver vi hämta kraft i några dagar. Själv tar jag ledigt nu, och räknar med att vara åter på kontoret den 2 januari 2020. Då är det dags att ta nya tag igen! 

Jag vill önska nyhetsbrevets alla läsare en fin och avkopplande jul, och ett positivt nytt år och decennium! 

HÅKAN THOMSSON

Tfn 08-39 91 11 eller 070-318 36 90

E-post hakan.thomsson@srf.nu

Länk till tidigare nyhetsbrev.