Ett klassrum där bakhuvudet på några studenter syns i förgrunden och en lärare pekar på en projektorbelyst bild på en vit tavla.

Försenad kurslitteratur kan sätta punkt för studier

Kurslitteratur på punktskrift försenas och innehåller mängder av fel. Det gör det svårt för studenter på högskolenivå att slutföra sina kurser i tid. Finns det någon ljusning?

Kurslitteratur på punktskrift är avgörande för att många synskadade studenter ska kunna studera på högskolenivå. Men böckerna levereras sent och när de väl kommer kan de krylla av korrekturfel vilket gör dem mycket svårlästa.

Det är Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, som är ansvarig för att tillgängliggöra kurslitteratur för studenter. MTM har omlokaliserats och invigde sina lokaler i Malmö den 1 januari i år. Endast elva medarbetare följde med till Malmö vilket innebär att nära nio av tio medarbetare är nyanställda.

– Självklart har flytten haft konsekvenser. Det som är aktuellt i det här avseendet är att det har inneburit en mindre produktion, säger Magnus Larsson, generaldirektör på MTM.

 

Magnus Larsson, generaldirektör på MTM.

För den enskilde studenten kan leveransförseningarna bli ödesdigra. Studenter som Perspektiv har varit i kontakt med vittnar om att många böcker levereras en månad efter kursstart. I vissa fall har böckerna kommit först efter ett halvår. Det innebär att det blir svårt att få godkänt på kurserna inom utsatt tid, vilket i sin tur för med sig problem med att få studiemedel via CSN och försörjningsmöjligheter under studierna.

Det är inte är möjligt för MTM att kommunicera direkt med CSN om leveransproblemen med kurslitteraturen, menar Magnus Larsson.

– Dialogen med CSN måste tas av den enskilda studenten. Vi utfärdar däremot gärna ett intyg där det framgår vilka förseningar som har skett. Studenten kan använda det intyget. Det ger en tydlig bild av hur möjligheterna har varit för den enskilde att läsa kurserna i tid, säger han.

Inför terminsstart kommer det av förklarliga skäl många beställningar samtidigt.

– Det kräver så klart att vi får in beställningarna i tid, vilket vi inte alltid får. Och det sammanfaller nu med att vi har medarbetare som har slutat. Förseningarna är tillfälliga som jag ser det, säger Magnus Larsson.

 

Finn Hellman, masterstudent.

Finn Hellman läser en master i sociologi och har drabbats av försenad kurslitteratur. Han har fortfarande inte fått besked från CSN om intyget från MTM är tillräckligt för att de ska ompröva sitt beslut att inte ge fortsatt studiemedel. Den bristande kvaliteten på den punktskriftslitteratur han har fått försvårar möjligheten att tillgodogöra sig avancerad akademisk litteratur på engelska på masternivå. 

– Det är fruktansvärt många fel i min kurslitteratur på punktskrift. Ingen seende människa skulle acceptera det här, säger Finn Hellman.

Han medverkade för två år sedan i en artikel i DN som uppmärksammade problemet, men tycker inte att det har blivit någon förbättring.

– Jag har på en slumpartad sida hittat 13 korrekturfel. Det är klart att det påverkar läsningen väldigt mycket. Jag läser med både fingrarna och öronen och talsyntesen vet inte hur den ska uttala orden. Jag påtalade felen och skickade tillbaka till MTM. De rättade och skickade tillbaka. Men det är fortfarande fel, säger han.

Korrekturfelen beror på fel i skanningen, förklarar Magnus Larsson. När det blir problem i skanningen blir det även fel i punktskriften.

– Det är omöjligt för oss att korrekturläsa allt manuellt, för då skulle vi få sänka produktionstakten. Därför måste vi signalera tydligare om underlaget inte håller att skanna. Det är mycket bättre om vi kan få in digitalt underlag från förlagen, så att vi slipper skanna. Vi är tacksamma för den återkoppling vi får, det hjälper oss att bli bättre, säger Magnus Larsson.

Det finns ett mönster i felen. Till exempel verkar inte tekniken kunna hantera så kallade ligaturer, en sammanskrivning av två tecken som annars ”krockar” i text, som ”fi”. I ordet ”difficult” ersätts ”fi” med ett mellanslag, ”find” skrivs ”nd” och ”first” skrivs ”rst”. Texterna innehåller även många extra mellanslag och kvarvarande bindestreck från avstavningar i svartskriften.

– Exemplet med att f och i inte kan tolkas på rätt sätt när de står bredvid varandra visar på bristande kompetens och rutiner. MTM måste ställa tydligare kvalitetskrav när producenter av litteratur upphandlas. Det är också viktigt att på sikt övergå till e-boksformat som används kommersiellt så att det blir möjligt att läsa e-textböcker på andra sätt än i Windows och att MTM och SPSM utarbetar en strategi för det. I det arbetet måste SRF involveras, säger Henrik Götesson, intressepolitisk handläggare för digitalisering och rehabilitering på SRF.

MTM har med anledning av den problematik Perspektiv belyser börjat tittat tillbaka på de ärenden som kommit in under det senaste halvåret gällande högskolelitteratur i e-text och punktskrift.

– Det fall som tas upp i artikeln är beklagligt och vi arbetar nu på att rätta till de fel som har uppstått. Bortsett från det enskilda fallet så har vi inte fått in några synpunkter på kvaliteten i produkterna, säger Magnus Larsson.

MTM har säkrat både kompetens och kontinuitet på punktskriftsområdet.

– Planen är att ta fram en taktil strategi under året. Vi ska utgå från användarens behov och skapa förutsättningar för fler högkvalitativa taktila produkter. Något jag vill lyfta är stöd till digital läsning av punktskrift. Vi behöver nya rekommendationer för hur punktskrift ska se ut när man läser det digitalt, något som inte finns i dag, säger Magnus Larsson.

text: Monica Walldén