En kvinna som är instruktör visar en annan kvinna hur ett hjälpmedel fungerar. De sitter mitt emot varandra vid ett bord.
Allt färre syn- och hörselinstruktörer anställs i landet. Det vill SRF ändra på.

Syn och hörselinstruktörer - SRF:s kampanj bär frukt

Under 2020 har lokalföreningar över hela landet uppmuntrat Sveriges kommuner att satsa på syn- och hörselinstruktörer – en lönsam tjänst som ger en växande grupp människor ökad självständighet och livskvalitet.

Österåker

Trägen vinner

Tre dagar efter att Perspektiv går till tryck kommer ordföranden för vård- och omsorgsnämnden i Österåkers kommun och en chef vid socialförvaltningen till lokalen Fyren i Åkersberga för en dialog med styrelsen för SRF Vaxholm-Österåker om hur stödet för de synskadade i kommunen ska stärkas genom att satsa på en syn- och hörselinstruktör. Det blir kulmen på en lång process för att återinsätta tjänsten i kommunen – en tjänst som drogs in 2014 i samband med en pensionsavgång.

För fyra år sedan lämnade en invånare i Österåker in ett medborgarförslag till kommunfullmäktige om att återinsätta tjänsten. Förslaget antogs av kommunfullmäktige strax före jul 2016 och i budgeten för 2018 anslogs en pengapott som skulle räcka till en halvtidstjänst. Sedan gick åren.

SRF Vaxholm-Österåker vägrade acceptera att ingenting hände och har därför arbetat systematiskt för att nå fram till politikerna.

– Det handlar om lobbyverksamhet. Vi som driver frågan måste själva kunna driva resonemanget varför en syn- och hörselinstruktör är bra för alla. Det är bra för synskadade och det är bra för kommunen som sparar pengar i längden. Att inte ha det är bara dumhet, säger Filip Lejon, ordförande i SRF Vaxholm-Österåker.

Genom upprepade möten med nyckelpersoner i den politiska styrningen kunde de visa statistik för hur denna unga kommun om tio år kommer att ha en betydande mängd 75–80-åringar med syn- eller hörselsvårigheter.

– Vår slogan är att vi inte vill att gamlingar hamnar i ensamhet och obehövlighet. Då blir de sjuka och får psykosomatiska störningar. Och det blir mycket dyrare för kommunen och inhumanare i hela samhället, säger Filip Lejon.

Med den lägsta kommunalskatten i landet var argumentationen att detta är en bra investering i längden ett sätt att nå fram. Tjänsten utannonserades men inga ansökningar kom in. Slutsatsen var att det var svårt att hitta kompetensen.

– Vi har haft svårt att få verkstad av det här beslutet. Ett av argumenten som kommunen har haft är att det inte har funnits någon utbildning. Men som ett brev på posten kom ju den här kampanjen under våren 2020. Då fick vi ny energi, säger Berndt Johansson, ledamot i styrelsen för SRF Vaxholm-Österåker.

Kampanjen för syn- och hörselinstruktörer blev en vändpunkt. I en skrivelse till vård- och omsorgsnämnden argumenterade lokalföreningen åter för nyttan med en syn- och hörselinstruktör och uppmuntrade kommunen att ta tillfället i akt att anmäla en person till den nya utbildningen, i SRF:s och Iris Förvaltnings regi. En person som är anställd i kommunen har anmälts till utbildningen på Almåsa, vars första kurstillfälle var i oktober.

– Där är vi nu. Vi hoppas att mötet nu i oktober kommer att utmynna i ett konkret besked om hur man kan organisera den här verksamheten och att den kan dra igång snart. Framgångsfaktorer för oss har varit att vi kan den här frågan väl, att kampanjen drog igång vilken gav oss ny energi och att utbildningen kom till stånd, säger Berndt Johansson.

Uddevalla

Partnerskap en lösning

När kampanjen för syn- och hörselinstruktörer drog igång under våren skickade Camilla Svensson, distriktsombudsman i SRF Bohuslän, ut kampanjinformationen till alla distriktets kommuner som inte har en syn- och hörselinstruktör.

Uddevalla nappade och inledde en dialog. Kommunen har varit utan syn- och hörselinstruktör i ett och ett halvt år. Liksom i Österåker avvecklades tjänsten efter en pensionsavgång. Men en anställning verkade långt borta. I stället föreslog socialnämndens ordförande en annan lösning.

I många kommuner ligger en pott med pengar i en påse som kallas Idéburet offentligt partnerskap, IOP. Det är en samverkansmodell mellan den offentliga och den idéburna sektorn för att möjliggöra problemlösning mellan sektorer och på så sätt skapa ett mer hållbart samhälle. Pengarna kommer fortfarande från kommunen, men i riktlinjerna står tydligt att den ideella organisationen väljer vad pengarna används till. På så sätt kan kommunen använda kompetensen hos organisationerna för att hitta projekt som är bra att satsa på.

– SRF har tagit ett initiativ till samverkan. Syftet att det ska bli ett treårigt projekt och under den tiden ska kommunen förstå att det lönar sig med en syn- och hörselinstruktör, säger Camilla Svensson.   

Fullmäktige tar beslut om pengarna den 11 november och förvaltningen själva beräknar att det skulle vara möjligt att köra igång vid slutet på året. Socialförvaltningen bekostar däremot en utbildningsplats för en person på syn- och hörselinstruktörsutbildningen på Almåsa. Det var SRF själva som rekryterade en person till utbildningen.

– Genom denna samverkan har vi mycket större möjligheter att påverka vad personen har för arbetsuppgifter. Vi ser det som en stor fördel, oavsett hur det går, att en person i vårt område har gått utbildningen. Om det mot all förmodan inte går vägen finns det många andra kommuner i regionen där vi ska kunna arbeta i stället, säger Camilla Svensson.

text: Monica Walldén